DeadBySunrise

Frustrationen idag har varit det värsta i mitt liv...
det känns som om att inget är på riktigt utan att allt bara var en dröm...
Jag hade hoppats på att det var det faktiskt... för jag kan fan inte tänka på så mycker mer än festen och allt där till...

Jag önskar att allt kommer förändras... Att det för en gång skull kommer bli som jag vill...
Om jag bara kunde få se dig, så skulle allt ordna sig...
Inatt är det dags för min nattliga tur upp till berget här hemma vid... stjärnorna lyser så starka...
jag kan ligga där i timmar och bara tänka och funderar... det gör en så himla sentimental och känslig...
för man undrar ju...

Vart slutar rymden? kanske det inte ens finns ett slut?
hur som helst, en vacker dag vill ge visa Hanna de där stjärnorna som alltid hjälpt mig...
jag ska visa henne vartenda en...  Jag vill inte leva under ytan...
jag är säker på vad mitt hopp finns... men hoppet är inte närvarande:/

Fan, jag kan verkligen inte sova... För 24 timmar sedan satt jag här... och jag är ganska säker på att jag kommer sitta här om 24 timmar till utan att ha sovit... jag kan verkligen inte... särkilt inte idag...

jag har inte mått bra alls... allt har bara snurrat och vridit mitt sinne...
Varför kan jag inte bara fatta någon gång... att jag är bortgjord...
Jag vill verkligen att hon ska förstå, är jag faktiskt saknar henne...
att varje gång jag sett på musikaldvd-n nu så längtar jag...
att när jag hör hennes röst så stannar allt av för stunden och jag lever där...
i hennes värdefulla hjärta...

Att hon är den jag tänker på hela tiden...
att hon är den jag vill ge mitt hjärta till
för att försöka en sista gång...

Jag önskar att hon var här